alfons & enya

Jag tog fram kameran för att försöka få en riktigt bra bild på Alfons. Jag började med en helkroppsbild, eftersom jag tyckte det var sött när han tuggade på sin tuggpinne.. Då det snarare såg ut som om han höll på att kvävas av pinnen (han släppte den i samma sekund som kortet togs), så tänkte jag försöka med närbilder på huvudet istället......... Det gick sådär!  Sammanfattningsvis kan jag säga att  den hunden har myror i kroppen!
Precis när kortet knäpps av har han en förmåga att skälla, hoppa eller vrida på huvudet.. Nu blev korten inte särskilt vackra, som jag hade tänkt mig, men däremot ganska roliga.. Så här kommer ett oerhört "snyggt" galleri på bus-Alfons!

Livet går sin "stilla" gång här hemma och Alfons har mer och mer funnit sin plats hos oss. Dagarna består till stor del av sömn och till stor del av lek med Zelda. Växer gör han fortfarande ordentligt, så vi börjar undra vart det här ska sluta egentligen! ;-) Alfons är fortfarande väldigt mycket en knähund, som tar alla tillfällen att vara nära! Vi tycker att han snörvalr något mindre nu än vad han gjorde förr, så det är bara att hålla tummarna att näsborrarna växer ännu mer!

Alfons går även under smeknamnet "Lillen", men det tror jag inte att vi kommer kunna kalla honom särskilt länge till. Han är uppe i drygt 15 kg nu och växer så det knakar!

Alfons är annars ett kapitel för sig. Jämfört med Zelda och Lowis är han en riktig vilde/buse/marodör! Han har tuggat på allt från mobiltelefoner och digitalkameror till gardinstänger, spikar och kattmatskålen. Alla krukväxter i det ena köksfönstret är totalmassakerade, så är även en designad glasskål av Ulrika Hydén Vallien.. Just den dagen var tanken på att göra oss av med Alfons väldigt lockande. Som tur är, är han även väldigt söt och faktiskt mer sällskaplig än Zelda. Jämförelsevis kan man säga att Zelda gärna är med där vi är, men t ex i tv-soffan vill hon gärna ligga i soffan, dock helst i andra änden mot vad vi gör. Alfons vill också ligga i soffan, men helst på oss eller så nära det bara går. Till hans fördel kan man även säga att han är en hejare på ögonkontakt, kommer väldigt bra på inkallning och verkar vilja lyda för att vara duktig, till skillnad från Zelda som lyder för att få belöning..

Idag har bushundarna varit ute och rasat ett par gånger, och för en gång skull hade jag kameran med mig!