RBCK

Jag är en sådan person som drömmer mycket. Jag tycker dessutom om att berätta om mina drömmar i efterhand för alla som vill (och även de som inte vill) lyssna.

I natt minns jag tydligt en dröm jag hade; jag hade bestämt mig för att jobba ytterligare ett år som au-pair hos familjen i Basel (en ganska vanligt återkommande dröm) och jag var tillbaka runt middagsbordet med dem. Det var en ganska meningslös dröm, för den enda detalj jag minns var att jag reagerade över att jag satt på pappans plats vid bordet. De hade bestämda platser där de satt när jag bodde hos dem, och nu i drömmen satt jag alltså på pappans plats. Hmm.. Barnen var något mellanting mellan hur gamla de var när jag lämnade dem och hur gamla de är nu vilket jag inte tyckte var konstigt alls i drömmen..

Kan tyckas som en helt irrelevant dröm.. Och det var som sagt den dröm jag minns från natten TILLS jag tittade på foton på mis själv alldeles nyss och tänkte "hmm, jag är ju inte alls så rynkig som jag trodde". Sen började jag fundera lite på varför jag fått för mig att jag skulle vara superrynkig, och svaret blir att jag måste helt enkelt ha drömt att hela ansiktet var extremt rynkigt..

Sånt tycker jag är kul! Drömmar man egentligen inte minns, men så ser/upplever man något under dagen som gör at man reagerar på ett sätt som man normalt inte skulle. Jag önskar att jag skulle minnas fler av mina drömmar, att drömma är roligt!

Idag hade jag dagen planerad borta i Hagfors. Jag skulle dit i tjänsten, så vid halv 9 lämnade jag Torsby. 10 hade jag ett möte inbokat, men personen i fråga kom dessvärre inte.. Så vid 11 hade jag fått nog och gick mot bilen igen.. (Skulle sluta kl 12..)
MEN, när man är i Hagfors så kan man jag inte lämna byn utan ett besök på Nöjesbutiken.. Jag skulle vilja påstå att de har norra Värmlands bästa sortiment av lösgodis. (Boogart i Sunne kommer dock på en stabil andraplats.) Så, min sockerfria vecka gick upp i rök.. IGEN! (Det gjorde den i ärlighetens namn redan igår, när jag drack glögg och åt pepparkakor..) :-S
TUR att vi inte har så gott godis här i Torsby! Annars hade mitt begär varit ÄNNU större (om det nu är möjligt!)

Vi har ju funderat fram och tillbaks på om vi skulle behålla någon av valparna. Nu är det bestämt; Oddjob får stanna hos oss! Han har en liten förträngning i nosen som gör att han snörvlar och grymtar väldigt, och det känns inte seriöst att sälja honom. Så han stannar hos oss, så får vi hoppas på att det rättar till sig den naturliga vägen! :-)

Nu ska jag göra något väldigt ovanligt och faktiskt lista tre "tjejgrejer" som står högt på önskelistan.. Och det handlar om smink och hårvård!! Detta har jag ALDRIG gjort innan, och det känns egentligen konstigt och fel eftersom det inte är den ytliga sidan av mig som jag vill spegla i bloggen.. Men jag är så nyfiken på följande produkter, så jag bara MÅSTE lista dem här.. :-)

Nr 1. 1. Urban Decay - Book of shadows. Smink. Jag som aldrig köper smink, (förutom mascara) skulle faktiskt kunna tänka mig att lägga ut de drygt 300 kr som det kostar för dessa underbara ögonskuggor! Provade Urban Decay när jag var i Glasgow och fastnade djupt för märket! Med dessa skulle jag kunna variera mig i all oändlighet.. Och med tanke på hur ofta jag sminkar mig skulle de förmodligen räcka livet ut! ;-)


Nr 2. Proactiv.. Hudvård alltså. Och ja, jag är svag för viss reklam.. Särskilt den där pengar garanteras om man inte blir nöjd. Vill testa en månad.. Men 400 kr varannan månad är liiiite väl saftigt.. Om det inte är görbra förstås.. Hmm.. Får väl se efter jag har provat..

Min pappa är väldigt bra på att berätta historier, och att skriva ner dem! Jag har precis avslutat läsningen av hans reseskildring från pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela, icke utan ett antal skrattsalvor från mitt håll! Jag önskar att jag hade samma förmåga att berätta på ett så pass levande och humoristiskt sätt! Det finns en nedtecknad skrivelse som jag gjort och som jag är ganska nöjd med; min reseskildring från Florida. Inte riktigt på samma våglängd, men ändå något jag kan läsa och le åt.

Så länge jag kan minnas har pappa berättat historier för oss. När vi var små brukade han berätta historier som han kom på efter hand han berättade - antingen om hästen Pernilla eller om hattkatten och byxhunden. Otroligt spännande för en liten tös.

Jag hoppas att det blir fler skildringar som jag får ta del av genom åren - de är uppskattade! :)

..i alla fall i mina drömmar! Jag har, så länge jag kan minnas, haft superhjältedrömmar, där jag är stark, snabb och slåss mycket. Jätteknäppt, jag vet, men ändå vaknar jag med ett leende på läpparna. Otroligt ofeminina drömmar, men så sjukt roliga! Det känns liksom bra att vakna och för en liten stund få tro att man räddat en hel stad från att gå under eller något liknande.. Ofta råkar jag i knipa i drömmarna, men lyckas i sista sekunden ta mig ut/bort/lyckas fly i sann McGyver-anda. Faktum är att det är dessa drömmar som är allra roligast att drömma! Jag minns faktiskt min första superhjältedröm.. Jag gick på dagis och brukade titta på Batman och Robin på TV (nån som sett du nu i "vuxen" ålder förresten? Vilket oerhört töntigt program!!) och drömde att jag var medhjälpare till de båda och hjälpte till att slåss mot skurkarna. BAFF! POW! Osv.. :-)
Undrar just om det är drömmarna som påverkat mitt yrkesval, ha ha!

Jag vet inte hur många som hann uppmärksamma eller som fått reda på i efterhand vad som hände för någon vecka sedan på boxerklubbens hemsida under fliken hälsokommittén.. Där stod nämligen Zeldas namn och registreringsnummer under hundar drabbade av sjukdomen PNP..
Sedan var det så fiffigt att om man gick in och slog på Zelda på SKK's hunddata, stod det även där att hon fått diagnosen PNP och alltså var död, eftersom diagnosen fastställs genom obduktion.. Eftersom alla kanske inte känner till exakt vad PNP innebär och hur diagnosen fastställs var det säkerligen många som funderade på vilka oseriösa uppfödare vi är som tar en kull på en sjuk hund.. Felet bestod i att hälsokommittén skickat fel stamtavla till veterinären som utförde obduktionen och således skrev den döda hundens diagnos på Zelda.

MEN "errare humanum est", dvs det är mänskligt att fela, även om jag tycker att sådana saker borde dubbelkollas innan det skickas in.. Vi har förståelse för att misstag kan ske, men tyckte att en ursäkt från deras sida ändå vore på sin plats. Eftersom vi (som dessutom är förstagångsuppfödare och inte har något rykte att leva på ännu) var rädda att blivande valpspekulanter fått kalla fötter så bad vi därför hälsokommittén att lägga ut en offentlig ursäkt på hemsidan där det klart och tydligt framgick att det var DE som gjort fel. Detta verkade dock vara ett för svårt uppdrag för hälsokommittén eftersom nu några veckor gått och ingen ursäkt kommit. Jag vet vem den felande länken är, men till skillnad från denna person på hälsokommittén så kommer jag inte hänga ut henne med namn, men jag förväntar mig fortfarande en ursäkt, det är det MINSTA de kan göra!!! Kommer ingen ursäkt kommer vi att gå vidare med denna tråkiga smutskastning. Tråkigt och onödigt, men sant. :-(