alfons & enya

Zelda har varit dålig och spytt från och till i ett par veckor, och eftersom hon har varit helt bra mellan varven så har vi inte sökt hjälp för det, men igår kaskadspydde hon och då jag tog pulsen på henne hade hon en puls på 220, vilket gjorde att jag blev livrädd och direkt kontaktade veterinär. Vi fick en akuttid på Nordvärmlands smådjurspraktik och åkte dit för diverse undersökningar och prover. Hela tiden låg PNP med i bakhuvudet, det var vår stora skräck. Vad som helst var bättre än PNP, med tanke på alla valpköpare, och allt som kommit fram i efterhand om PNP i Zeldas släkt.
 
På smådjurskliniken visade proverna på förhöjda värden på lever och vita blodkroppar, och efter röntgen med kontrastvätska framkom det att ingenting av vätskan hade passerat magsäcken. Tack och lov var hennes njurvärden helt normala, och veterinären utesluter helt någon njuråkomma. Veterinären trodde att det antingen var en tumör eller något främmande föremål som låg och täppte till och rekommenderade att hon öppnades upp för att se efter vad det kunde vara. På grund av hennes höga puls ville de inte söva henne under gårdagen, utan vi fick åka hem för att komma tillbaka kl 9 i morse.

En dryg timme efter att vi lämnat henne hos veterinären ringer hon och säger att Zelda har en förträngning i nedre magmunnen, vilket gör att ingenting kan passera vidare till tarmarna. Veterinären säger att det inte går att åtgärda och rekommenderar direkt avlivning. Så det var slutet för vår underbara lilla vovve. Trots det fruktansvärda, ofattbara som vi fortfarande inte har kunnat förstå helt, att vår Zelda inte finns längre, så får vi ändå vara tacksamma över att hon inte drabbats av PNP och att vi har vår lille Alfons kvar. Vi har hela tiden varit ärliga mot valpköpare och ser ingen anledning att ljuga om dödsorsak, men har ni trots allt frågor, eller vill höra diagnosen med egna öron ber vi er att vända er till Nordvärmlands smådjurspraktik.

Alfons blir något fruktansvärt smutsig nu när vi är ute och går.. Zelda blir ju lika smutsig, men på henne syns det inte över huvud taget.. De flesta dagar nöjer jag mig med att torka av dem med en handduk men idag var jag så illa tvungen att duscha av dem båda två, till deras stora skräck.

Idag var Malin och Filip på besök med lilla Troya (Scaramanga). Det var första valpen vi träffat efter att valparna flyttade från oss, så det var spännande att se vad Alfons och Zelda skulle tycka. Alfons ääälskade det och Zelda var lite mer måttligt road. Vi tog en liten promenad och gick sedan in och drack kaffe. Alfons och Troya busade nonstop, så det var inte konstigt att han var helt slut när de åkte. :-) Hoppas vi ses snart igen, och självklart skulle jag GÄRNA träffa fler av er valpköpare!

Jag tog fram kameran för att försöka få en riktigt bra bild på Alfons. Jag började med en helkroppsbild, eftersom jag tyckte det var sött när han tuggade på sin tuggpinne.. Då det snarare såg ut som om han höll på att kvävas av pinnen (han släppte den i samma sekund som kortet togs), så tänkte jag försöka med närbilder på huvudet istället......... Det gick sådär!  Sammanfattningsvis kan jag säga att  den hunden har myror i kroppen!
Precis när kortet knäpps av har han en förmåga att skälla, hoppa eller vrida på huvudet.. Nu blev korten inte särskilt vackra, som jag hade tänkt mig, men däremot ganska roliga.. Så här kommer ett oerhört "snyggt" galleri på bus-Alfons!

Livet går sin "stilla" gång här hemma och Alfons har mer och mer funnit sin plats hos oss. Dagarna består till stor del av sömn och till stor del av lek med Zelda. Växer gör han fortfarande ordentligt, så vi börjar undra vart det här ska sluta egentligen! ;-) Alfons är fortfarande väldigt mycket en knähund, som tar alla tillfällen att vara nära! Vi tycker att han snörvalr något mindre nu än vad han gjorde förr, så det är bara att hålla tummarna att näsborrarna växer ännu mer!

Alfons går även under smeknamnet "Lillen", men det tror jag inte att vi kommer kunna kalla honom särskilt länge till. Han är uppe i drygt 15 kg nu och växer så det knakar!

Alfons är annars ett kapitel för sig. Jämfört med Zelda och Lowis är han en riktig vilde/buse/marodör! Han har tuggat på allt från mobiltelefoner och digitalkameror till gardinstänger, spikar och kattmatskålen. Alla krukväxter i det ena köksfönstret är totalmassakerade, så är även en designad glasskål av Ulrika Hydén Vallien.. Just den dagen var tanken på att göra oss av med Alfons väldigt lockande. Som tur är, är han även väldigt söt och faktiskt mer sällskaplig än Zelda. Jämförelsevis kan man säga att Zelda gärna är med där vi är, men t ex i tv-soffan vill hon gärna ligga i soffan, dock helst i andra änden mot vad vi gör. Alfons vill också ligga i soffan, men helst på oss eller så nära det bara går. Till hans fördel kan man även säga att han är en hejare på ögonkontakt, kommer väldigt bra på inkallning och verkar vilja lyda för att vara duktig, till skillnad från Zelda som lyder för att få belöning..

Idag har bushundarna varit ute och rasat ett par gånger, och för en gång skull hade jag kameran med mig!

Nu känns det verkligen skillnad! Det är bra mycket fräschare här hemma, även tystare, men i och med att de är så få, så får de under delar av dagen tillgång till större delar av huset att rusa runt i.. Vilket de verkligen gör! Det är full rulle som gäller, mycket bus och bitande i allt som finns!
Det mysigaste är när man går upp på morgonen och möts av fyra små vita svansviftande valpar som är helt ÖVERlyckliga över att vi äntligen går upp.. :-)
Zelda har faktiskt börjat uppskatta deras sällskap mer nu, hon har väl insett att det faktiskt går att leka med dem.. :-)
Goldeneye finns fortfarande kvar, trots många intresserade så har vi inte hittat något nytt hem åt henne och nu börjar det bli dags för henne och Moonraker att flytta härifrån!! De vill hem till sina nya familjer! :-) Imorgon blir de 9 veckor, så det börjar bli dags nu!!

..och var intresserad av Goldeneye, vi måste ha fått fel nummer till dig! Om du fortfarande är intresserad, var vänlig hör av dig till oss igen!

Jag vet inte hur många som hann uppmärksamma eller som fått reda på i efterhand vad som hände för någon vecka sedan på boxerklubbens hemsida under fliken hälsokommittén.. Där stod nämligen Zeldas namn och registreringsnummer under hundar drabbade av sjukdomen PNP..
Sedan var det så fiffigt att om man gick in och slog på Zelda på SKK's hunddata, stod det även där att hon fått diagnosen PNP och alltså var död, eftersom diagnosen fastställs genom obduktion.. Eftersom alla kanske inte känner till exakt vad PNP innebär och hur diagnosen fastställs var det säkerligen många som funderade på vilka oseriösa uppfödare vi är som tar en kull på en sjuk hund..  Felet bestod i att hälsokommittén skickat fel stamtavla till veterinären som utförde obduktionen och således skrev den döda hundens diagnos på Zelda.
MEN "errare humanum est", dvs det är mänskligt att fela, även om jag tycker att sådana saker borde dubbelkollas innan det skickas in.. Vi har förståelse för att misstag kan ske, men tyckte att en ursäkt från deras sida ändå vore på sin plats. Eftersom vi (som dessutom är förstagångsuppfödare och inte har något rykte att leva på ännu) var rädda att blivande valpspekulanter fått kalla fötter så bad vi därför hälsokommittén att lägga ut en offentlig ursäkt på hemsidan där det klart och tydligt framgick att det var DE som gjort fel. Detta verkade dock vara ett för svårt uppdrag för hälsokommittén eftersom nu några veckor gått och ingen ursäkt kommit. Jag vet vem den felande länken är, men till skillnad från denna person på hälsokommittén så kommer jag inte hänga ut henne med namn, men jag förväntar mig fortfarande en ursäkt, det är det MINSTA de kan göra!!! Kommer ingen ursäkt kommer vi att gå vidare med denna tråkiga smutskastning. Tråkigt och onödigt, men sant. :-(

Vem har egentligen sagt att de inte ska kunna komma överens?
Men jag ska i ärlighetens namn säga att jag ALDRIG tidigare sett dem vila ihop.. Men idag så tog de det stora steget! :-)

Helgen började bra i fredags, då de blivande valpköparna Malin och Filip var här och hälsade på. Zelda, som precis innan besöket hade fått en rolig pipleksak från Mârten var extra glad.

I lördags styrde vi sedan kosan ner mot Jönköping för min fars stundande 60-årskalas. Zelda börjar nu bli lite otymplig och är inte så sugen på att röra sig mer än nödvändigt. Tar man med en boll är det dock inga problem att få fart på henne! Här kommer några bilder från Zeldas helg.

Vill du komma in kontakt med oss? Nyfiken på boxern som ras eller på den planerade kullen? Då är det bara att ringa:
0560-21191 / 070-2404023 eller maila [email protected]

Matte och husse heter Rebecka och Joel Wide

Idag tog jag äntligen med mig korgen och Zelda ut i skogen för att leta kantareller. Zelda tyckte som vanligt att det var kul att springa och nosa på skogsstigarna, även om tempot var ganska makligt och det inte fanns någon tillstymmelse till att hon skulle göra någon "boxerburn".. :-) Givetvis var även kameran med och här är några bilder från svamppromenaden.

I måndags åkte jag ner med Zelda till djupaste Småland för att träffa Sigge och förhoppningsvis få till en lyckad parning. Hundarna var väldigt intresserade av varandra, men hade inte riktigt rätt teknik för att lyckas... Sigge var nog överallt utom där han skulle... Vi visste inte riktigt om de lyckats, det var ju inte helt lätt att se. Det vi visste var att de åtminstone inte fastande i varandra men det KAN ju ta sig ändå.. Vi hade otroligt roligt åt deras ihärdiga försök i alla fall!


I onsdags var Sigges husse och matte vänliga nog att köra upp till Jönköping, så att jag skulle slippa köra massor med mil (jag och Zelda skulle tillbaka till Värmland på kvällen). Vi började vid fikabordet medan hundarna fick leka fritt.. Det dröjde inte länge innan Sigges försök började igen.. Och denna gång gick det bättre! Sigge fastnade och Zelda fick smått panik och ramlade omkull, så då fick jag och Kerstin, Sigges matte, hålla i och lugna hundarna tills de lossnade. Efter det lyckade försöket tyckte Sigge att han hade gjort sitt och försökte inte mer. Zelda däremot var som förälskad och lät inte Sigge vara över huvud taget. Så nu är det bara att vänta och se.. Om ca 3 veckor planerar vi att göra ultraljud på Zelda för att se vad som döljer sig därinne egentligen! :-)

Imorgon bär det av ner mot Småland. Då är det dags för dejt ett för Zelda och Sigge. Det är bara att hålla tummarna och hoppas på att hon är mottaglig för hans fjäsk och smicker! ;-) På onsdag blir dejt nr 2..
Jag uppdaterar med hur allt gått när jag är tillbaks i värmland igen! Tills dess - håll tummarna! :-)

Nu har Zelda äntligen börjat löpa.. Eller ja, hon började ju faktiskt redan i lördags.. Så nu är parning inbokad  med Sigge vid två tillfällen i nästa vecka. Vi tycker att det ska bli jättekul.. och hoppas att Zelda inte ska tycka det är alltför hemskt! Hon är dock inte särskilt nöjd över att ha tikbyxorna på sig.. ;-) Men det är dessvärre ett nödvändigt ont!