Ständig längtan..

Taizé är ett märkligt "fenomen" som påverkat mig djupt.. Mitt paradis på jorden.. Första gången vi åkte till denna lilla klosterby var när jag var 9(?) och i stort sett inte kunde någon engelska.. Trots detta påverkades jag av den underbara atmosfären och grät när vi skulle åka hem..

Som "vuxen" var jag 17 första gången jag återvände.. Sedan blev det en vana att tillbringa påsken i Taizé. Nu minns jag knappt när jag var där senast.. jag tror att det var 2 ½ år sedan!! Alltför länge!
Då jag inte är i Taizé har jag hela tiden en längtan som gör mer eller mindre ont.. (jag brukar säga att det suger i Taizétarmen.. ;-) )

Utanför Oyak

Utanför Oyak, sommaren 2004. Varmt som vanligt. Och som vanligt alldeles alldeles underbart!

Väntar på TGV

Staffan och Anders väntar på att TGV ska köra förbi.. Det är en lite smått otäck upplevelse!

Solros

Någon har roat sig med att göra mönster i en solros, på väg till bron över tågrälsen. Vackert!

Frukost i Taizé

Våren i Taizé 2004.. Dags för frukost, att döma av kopparna.. :-)

Åhh.. Jag MÅSTE åka dit snart igen!! Saknar det!! Jag får nog stilla min själ med lite Taizémusik idag.. :-)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback