Då var det officiellt:
JAG AVSKYR SNÖN! Inte i vanliga fall, snön hör vintern till och allt det där. Skidor och bräda är också riktigt kul. Men löpning och snö - nej tack! Jag är döööödligt trött på snön nu. Hur kul är det med en tempopass där man har bakhalt i varje frånskjut? Ska man börja valla dojorna? Tyvärr biter inte icebugs särskilt bra om det inte är ren is.. :(
Plötsligt idag insåg jag dessutom varför jag haft ont på insidan av ena foten på sistone.. Jag har sprungit så mycket i snö och halt underlag att jag vinklar foten inåt för att få bättre fäste. Sjukt. Men sant. Det är nästan att jag överväger löpband. Men bara nästan.
Nu ska jag softa med lite varm nyponsoppa och klura på träningsprogram åt två goa kompisar med helt olika träningsmål.. :) Kul att man blir anlitad som "coach" ibland också.. :)
Tummen ner för snö på vägarna!
Härligt svettig efter "tempopass" som skulle gått bra mycket snabbare om det inte var för snön..
Okej då!
Jag vet att jag spytt lite galla över vintern som aldrig tar slut.. Men dagar som denna, när solen skiner, snön gnistrar och det faktiskt är ganska behaglig temperatur, då är det ändå ganska gött med vinter!
Det är något speciellt med snö, sol och röda trähus!!
Vet inte riktigt vad som tagit åt mig, kanske har jag kommit in i ett riktigt tränings-"flow".. Igår hade jag vilodag, men tog ändå skidorna och åkte ca 8 km spår vid Valberget. Ska tilläggas att jag är riktigt usel på klassisk stil. Eller längdskidor över huvud taget.. Så det går inte så fort, men jag får ordentligt med puls och tycker det är ganska kul. Förutom alltför branta nedförsbackar då jag har en förmåga att vingla till och ramla. Alltid på samma sida. Alltid på samma höft. Alltid ett blåmärke på höften. Suck.
Anyways. Trots min pulshöjande träning igår så var jag inte nöjd. Det var så illa att jag faktiskt satt och längtade till dagens träningspass, som innebär 45 min i prattempo. Ett riktigt lätt pass! Kanske därför jag sett fram emot det också? Skönt med lite avbrott från alla intervaller! Så nu laddar jag lurarna (skulle egentligen inte behövas med tanke på att fågelkvittret också är rätt trevligt att lyssna på, men fyllde mp3n med så mycket bra musik att jag bara måste!!), svidar om till löparkläder, tar med mig vovven och ger mig ut. ÄNTLIGEN! ;^)
En av de kallaste dagarna jag sprungit.. Klädde mig i korta tights, långkalsonger, fodrade löparbyxor och shorts utanpå alltihop.. Och det var bara underkroppen det! Linne, t-shirt, långärmat underställ, fodrad löparjacka och väst.. Och dubbla mössor och vantar. Men så var jag faktiskt precis lagom varm också! :)
Backintervaller!
Vad kan man säga.. Pulsen följde terrängen? ;) Flinade lite när jag såg kurvan, även om det var ganska givet att resultatet skulle bli på detta vis... Jobbigt var det, men på ett sätt är det skönt att springa backintervaller.. Intervaller i sig är så jobbiga att man inte orkar ödsla tid med att tänka på något över huvud taget! Och som bekant: Det som inte dödar härdar!
Min puls à backintervaller 100216
Varierad träning?
Nu får det faktiskt bli vår. Nu. Vår.
Redan för en månad sedan, när vi var i Paris och njöt av 8 gradig "värme" och strålande sol, längtade vi efter att våren skulle komma även i sverige.. Men noooo. Väderprognos för denna vecka; mer snö torsdag, fredag och lördag.. Jag är vansinnigt trött på att springa på upplogade vägar, men eftersom jag vägrar löpband har jag inte mycket att välja på. Det är konstigt, men jag ser till och med fram emot tjällossning och lerklafsiga skor!
Men nu ska jag inte förkasta vintern helt. Intet ont som inte har nåt gott med sig.. Förra veckan var årets debut för längdskidor för min del. Tre pass hann jag med. Tre korta pass, kanske ska tilläggas. För efter ca 500 meter kändes det som om armarna var helt slut! Jag förstod inte riktigt vart kraften tagit vägen! Så det är såhär man blir av att träna ensidigt alltså?? Ett uppvaknande som fick mig att inse att jag inte enbart bör träna löpning.. Så nu har jag bestämt mig för att, så länge snön ligger kvar, åtminstone åka två pass på längden i veckan.
Förra veckans träning är jag rätt nöjd med! 14 km längdskidor och 46 km löpning. Inte så illa för en snötung februarivecka?
Kallas storskräll (man kanske inte kan Kalla (hehe) det skräll eftersom det på sätt och vis egentligen var väntat) i 10 km fick mig också mer inspirerad till skidorna. Jag kan ju alltid låtsas att jag är Charlotte när jag är ute i spåret. Och när (när, inte om) jag ramlar så kan jag glatt tänka att även hon svårt att stå på benen emellanåt. Men vilken seger! Och vilken härlig människa! Någon mer än jag som satt med tårar i ögonen vid målgång? :) Att man kan bli så berörd av andras framgång. Jag undrar just hur många som kommer stå med tårar i ögonen när jag går upp på prispallen i något litet lopp? Nej just det, det är nog inte så många. Men jag kommer göra det. Och det kommer kännas nästan lika fantastiskt som om jag precis vunnit OS-guld!
Redan för en månad sedan, när vi var i Paris och njöt av 8 gradig "värme" och strålande sol, längtade vi efter att våren skulle komma även i sverige.. Men noooo. Väderprognos för denna vecka; mer snö torsdag, fredag och lördag.. Jag är vansinnigt trött på att springa på upplogade vägar, men eftersom jag vägrar löpband har jag inte mycket att välja på. Det är konstigt, men jag ser till och med fram emot tjällossning och lerklafsiga skor!
Men nu ska jag inte förkasta vintern helt. Intet ont som inte har nåt gott med sig.. Förra veckan var årets debut för längdskidor för min del. Tre pass hann jag med. Tre korta pass, kanske ska tilläggas. För efter ca 500 meter kändes det som om armarna var helt slut! Jag förstod inte riktigt vart kraften tagit vägen! Så det är såhär man blir av att träna ensidigt alltså?? Ett uppvaknande som fick mig att inse att jag inte enbart bör träna löpning.. Så nu har jag bestämt mig för att, så länge snön ligger kvar, åtminstone åka två pass på längden i veckan.
Förra veckans träning är jag rätt nöjd med! 14 km längdskidor och 46 km löpning. Inte så illa för en snötung februarivecka?
Kallas storskräll (man kanske inte kan Kalla (hehe) det skräll eftersom det på sätt och vis egentligen var väntat) i 10 km fick mig också mer inspirerad till skidorna. Jag kan ju alltid låtsas att jag är Charlotte när jag är ute i spåret. Och när (när, inte om) jag ramlar så kan jag glatt tänka att även hon svårt att stå på benen emellanåt. Men vilken seger! Och vilken härlig människa! Någon mer än jag som satt med tårar i ögonen vid målgång? :) Att man kan bli så berörd av andras framgång. Jag undrar just hur många som kommer stå med tårar i ögonen när jag går upp på prispallen i något litet lopp? Nej just det, det är nog inte så många. Men jag kommer göra det. Och det kommer kännas nästan lika fantastiskt som om jag precis vunnit OS-guld!
Kalla mig inspirationskälla!
Inte helt lätt..
..att begränsa mig till vad jag egentligen ska skriva om här på bloggen.. Ska det vara en träningsblogg, en allt-möjligt-blogg eller en djup blogg? I ärlighetens namn skrämmer mig tanken på att dela med mig för mycket också, även om det finns vissa ämnen som jag gärna skulle vilja skriva om.. Så det får väl bli mer fokus på alltmöjligt/träning antar jag.
Denna veckan är dock extremt pinsam ur träningssynpunkt. Visst, det är inte lätt att hitta ork och motivation till att träna efter att ha jobbat dagpass en hel vecka, men so what? Så har väl de flesta Svenssons det hela tiden? Skärpning nästa vecka nu.. Då ska jag börja följa Runnner's World's träningsschema för hur man ska klara av Göteborgsvarvet på 1.40.. Ska bli mycket spännande att se hur det går! Ska även försöka bättra på mina matvanor.. Det har blivit väl mycket kladdmuffins och semlor på sistone.. :S
Nej mina vänner - ny vecka - nya tag! Eller hur?
Någon som såg melodifestivalen igår? Vad glad jag blev av Salems låt! Han känns så otroligt snäll på nåt sätt, riktig svärmorsdröm! Och när han satt och spelade och log.. Hehe, både jag och Joel smittades av hans leende och satt och flinade i TV-soffan! :)
Kamma hem allt nu, Salem al Fakir!