Stopp för tjejsnack men fram för mer bad!
Nej, nu får det faktiskt räcka med tjejsnackandet. Jag uppdaterar inte bloggen lika ofta som förr eftersom mycket av min tid vid datorn går åt till "facebook" istället. Men istället för att fylla i veckans tjejsnack och diverse onödigt vetande om mig så ska jag ha bloggen som det den verkligen är till för: en sorts dagbok! (Vilket givetvis också kommer innebära hel del onödigt vetande om mig...)
Nu har jag äntligen två veckors semester - underbart.. I alla fall om det inte vore för vädret som är precis lika "bra" som det varit hittills i sommar. Det är skrämmande vilken dålig sommar det varit. Som tur är har jag utnyttjat de få soldagar som ändå varit och jag har badat ganska mycket i sommar trots allt. Inte så konstigt kanske, med tanke på att vi har en härlig sjö 200 meter från huset!
Jag har dessutom alltid känt att vatten varit mitt andra element och tar alla tillfällen till ett dopp.. Den saken har ännu inte ändrats. Jag tycker faktiskt nästan att det är lika roligt att dyka, plaska, hoppa och göra kullerbyttor nu som för 10 år sedan. Det skrämmer mig lite. Ska jag aldrig växa upp och mogna? Tänk om jag fortfarande tycker att det är lika roligt om 10 år och tillbringar mer tid i vattnet än eventuella framtida barn.. De kommer säkerligen tycka att det är högst pinsamt med en mamma som plaskar runt och gör diverse fula hopp från bryggan. Oh well, den dagen, den sorgen.
Jag känner en smygande huvudvärk och inser att jag inte fått i mig morgonens ranson av kaffe än - ve och fasa! ;-) På återseende - i dagboksform!
Nu har jag äntligen två veckors semester - underbart.. I alla fall om det inte vore för vädret som är precis lika "bra" som det varit hittills i sommar. Det är skrämmande vilken dålig sommar det varit. Som tur är har jag utnyttjat de få soldagar som ändå varit och jag har badat ganska mycket i sommar trots allt. Inte så konstigt kanske, med tanke på att vi har en härlig sjö 200 meter från huset!
Jag har dessutom alltid känt att vatten varit mitt andra element och tar alla tillfällen till ett dopp.. Den saken har ännu inte ändrats. Jag tycker faktiskt nästan att det är lika roligt att dyka, plaska, hoppa och göra kullerbyttor nu som för 10 år sedan. Det skrämmer mig lite. Ska jag aldrig växa upp och mogna? Tänk om jag fortfarande tycker att det är lika roligt om 10 år och tillbringar mer tid i vattnet än eventuella framtida barn.. De kommer säkerligen tycka att det är högst pinsamt med en mamma som plaskar runt och gör diverse fula hopp från bryggan. Oh well, den dagen, den sorgen.
Jag känner en smygande huvudvärk och inser att jag inte fått i mig morgonens ranson av kaffe än - ve och fasa! ;-) På återseende - i dagboksform!
Kommentarer
Trackback