Spring för livet!
..även om det ibland känns som om du ska dö! Som idag. En ren och skär pina, från första steget till sista.. Jag ska inte ljuga på något sätt. Löpning kan vara alldeles alldeles underbart och nästan euforiskt, men ibland kan det vara "living hell". Och det var det idag. Som om det inte räckte att det var fruktansvärt jobbigt och plågsamt så hände det här efter en knapp kilometer in på milspåret:
Tjällossning?
Ärligt talat.. Hur sugen blir man på att fortsätta springa då? Det var grus överallt inuti skon, och den vägde (upplevelsevis) 2 kg mer än högerskon. Behöver jag tillägga att rundan fortsatte med att bägge fötterna ganska strax blev dyngsura så att vatten kramades fram mellan tårna för varje steg och att jag nästan ramlade efter att ha halkat på en isfläck. Ljuvlig löpning? Och ändå fortsätter man.. Konstigt!!
Ärligt talat.. Hur sugen blir man på att fortsätta springa då? Det var grus överallt inuti skon, och den vägde (upplevelsevis) 2 kg mer än högerskon. Behöver jag tillägga att rundan fortsatte med att bägge fötterna ganska strax blev dyngsura så att vatten kramades fram mellan tårna för varje steg och att jag nästan ramlade efter att ha halkat på en isfläck. Ljuvlig löpning? Och ändå fortsätter man.. Konstigt!!
Kommentarer
Postat av: Eva
Den 27:e Ska jag köpa mig löpskor.. =) Vi får se exakt hur skoj det blir ;) Fina skor för den delen!!
Postat av: Yx
exakt samma sak hände mig i förrgår... ho ho ho 4 km in på min 21 km runda.. trampade ner ena benet ända till knät.. nice.. det är då man känner att man lever :-)
Trackback