Köldchock och livet med en überaktiv valp

Här uppe hos oss är det nu iskallt och då menar jag verkligen I S K A L L T ! I måndags morse stod termometern på -20.9 när jag gick upp. Det är så kallt att vattnet fryser i stallet, hundarna inte vill ut och jag fryser konstant om fingrarna! En rolig sak som denna köldknäpp fört med sig är dock att sjöarna fryser. Vi var ute häromdagen på en upplogad sjö i närheten och testade bilens och våra egna kör- och sladdegenskaper. Undrar varför det är så KUL att gasa på lite grann.. Jag känner mig som värsta rallyföraren, även om det med största sannolikhet är ganska långt från sanningen, ha ha! I vilket fall som helst känns det väldigt bra och otroligt nyttigt med träning på halt underlag! Man måste få testa sina gränser och även få känna på när det går snett. Vad är då bättre än en upplogad isbana utan vallar där det inte gör något hur mycket utanför banan man än kommer?! Jag fick bita mig i läppen för att inte skrika högt av glädje när jag körde.. Förmodligen kommer det bli fler turer på banan.. ;-)

Vi blev ju av med de sista valparna dagen innan julafton och har nu bara vår egen Alfons kvar, och Zelda naturligtvis. Det är konstigt hur minnet fungerar; att man glömmer bort hur jobbigt det är med en valp! Nu var visserligen varken Zelda eller Lowis en tiondel så jobbiga som Alfons är. Han är överallt och ingenstans, biter i allt från gardinstänger och påsförslutare till tofflor och digitalkameror. Phu!
Jag jobbade i natt, och sov därför en bit in på dagen. Jag ställde klockan för att släppa ut Alfons så han kunde uträtta sina behov med jämna mellanrum, men då jag till sist gick upp såg jag att han låg och bet på en plastpåse som jag tyckte mig känna igen. Det är samma plastpåse som vi förvarat grisöron i, nu var den dock tom.. Zelda låg med en liten bit slemmigt grisöra i munnen, som jag genast tog från henne. Strax efter upptäckte jag att dörren till skafferiet stod öppen (där vi förvarar grisöronen). När jag tittade in så såg jag att hundarna även ätit upp hela påsen med leversnittar. SUCK! Alfons är inte särskilt snabb i maten, så jag gissar på att morsan hjälpt till duktigt med framför allt grisöronen. Ca 4 grisöron och kanske 100 g leversnittar försvann. För en gångs skull tror jag Zelda var nöjd med att Alfons stannat kvar här, så att de kan vara "partners in crime". Han gör de förbjudna sakerna, och Zelda hjälper till då dådet väl är utfört.. Spännande att se vart det här leder.......

Kommentarer
Postat av: Eva

åååh, va kul med körning på isen! Var vill u ses i morgon? Fika eller en promenad??? jag börjar två.... KRAAM!

Postat av: Eva

perfekt!

2009-01-08 @ 10:56:02
URL: http://eva.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback